Hönapöna

Idag har jag äntligen fått internet hemma vilket (kanske) betyder att jag kommer blogga iallafall liite mer aktivt.
Det har hänt hur mycket som helst sen jag skrev här sist, har nog dessutom glömt hälften men här kommer ett urval:
- Jag har gått ungefär 2,5 veckor på psykologprogrammet och det är jätteroligt! En massa nya människor och nya lärdomar men det känns bara väldigt väldigt bra.
- Vi håller på att inreda vardagsrummet. Hämtade möbler från EM för några veckor sedan och den gigantiska soffan dök upp i fredags. Dock uppstod ett smärre problem när jag insåg att mitt soffbord blev lite för litet men en lösning är på gång..
Bilder kommer snart!
- Vår dusch har äntligen blivit lagad, det är ganska härligt att slippa gå till packeriet var och varannan dag..
- Sommaren håller på att ta slut och jag förbereder för hösten.. Vilket bland annat betyder att jag skriver på en lång och fin önskelista som kommer skickas runt inom kort.
- Vi planderar att ha kombinerad födelsedagskalas/försenad inflyttningsfest någon gång kring min födelsedag.

Nog om vad som hänt..

Just nu i skolan läser jag om hur psykologiska behandlingsmetoder har förändrats genom tiden. Väldigt intressant och obehaglig läsning.. Kan ni tänka er att man så sent som kring 1940 fortfarande behandlade psykisk sjukdom genom att föra in en grov spik i hjärnan och "greja omkring" för att skada hjärnvävnad. Detta gav mycket lugna patienter - strålande!

Lobotomi förekommer för övrigt än idag men i mycket begränsad omfattning i yttersta nödfall. Dock med förfinade metoder.

Även hospitalen/mentalsjukhusens behandling av intagna patienter ger en kalla kårar..
För att nämna några saker: patienter inspärrade i burar, svältdieter, kräkmedel, laxeringsmedel, inympning av skabb, elchocker, insulinkoma m.m.

Det kan kanske hända att ni får läsa en del om vad jag får lära mig i utbildningen, spännande får man hoppas =)

Nu ska jag återgå till de medeltida behandlingsmetoderna..
Kramar